Mitt emellan…

Idag är det en mitt emellandag.. onsdag i slutet av januari. Har snart varit sjukskriven på heltid i 3 månader. Har haft problem med min diabetes i form av höga sockervärden trots insulin, svullna ben och fotleder, enorm trötthet osv. På måndag är det tänkt att jag ska börja jobba på halvtid och det känns sådär.

Går på sjukgymnastik i form av vattengympa på fredagmornar. Känns skönt när man är i bassängen, men sedan är hela eftermiddagen och helgen förstörd av värk och trötthet. Tänker dock härda ut och hoppas på bättring. Märker att benen känns lite bättre under början av veckan efter att ha gått på vattengympa tre gånger, men en del kan också tillskrivas den medicin jag fått, vätskeavdrivande. Benen kändes tidigare som stela, hårda vedklabbar som ibland vätskade och sårade sig.

Tröttheten har och är bitvis tärande, när man trots vila flera gånger per dag ej blivit piggare. Remiss på sömnapnéundersökning ska vara skickad. Det är dock kö där, så det lär ta ett tag. Annars visar de flesta prover på att det mesta är okej, förutom vissa komplikationer diabetiker brukar få med tiden. Ingen cancer som det verkar alltså.

Ute snöar det, som det gjort väldigt mycket denna vinter. Den snörikaste på ett bra tag.

När vi köpte vårt hus 1988 var det ännu mer snö när vi var på husesyn i januari-februari… I slutet av maj är det 30 år sedan vi flyttade in. Wow vad tiden går.

Träffar inte mycket folk då man är hemma så här. Idag fick jag dock främmande, sotaren var förbi och livade upp tillvaron genom att brandvarnaren satte igång att tjuta. Lite spänning i vardagen ;). Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och titta färdigt på filmen jag inte orkade se igår… ”101-åringen som smet från notan…”.

Kram på er! / Mogi

januari 31, 2018 | Kategorier: tankebubblor | 3 kommentarer